torsdag 30 december 2010

2 0 1 1

Vad fan ska man göra med 2011?
Vad ska man ha för mål?
Löften?
Planer?

Någon som har några förslag?
Jag har koll på mitt liv fram till sommaren typ. Men sen då?

måndag 27 december 2010

We're not gonna live with fear

Sedan julafton har jag vaknat med en klump i magen. (Ja, vi pratar den mytomspunna klumpen).
Det har varit frustrerande.
Detta är min favorittid på året. Och jag tycker inte att jag har belägg för klumpen.
Men sen kommer jag på att jag åker till Brasilien på lördag.
Konstigt med klumpen? Eh, nej.
Jag är livrädd att mitt bankkort ska gå sönder därnere. Eller att jag får ett hål i en tand som gör jätte-jätte-ont. Jag drömmer att jag glömmer alla viktiga saker och jag är rädd att vädret ska stoppa mig redan i Frankfurt.
Jag har saker att göra. Men det tar emot. Jag sover till tolv på dagarna, som tidigast. Det är pinsamt. Så länge ska man inte sova. I Brasilien vill jag gå upp i tid, så det är bäst att jag börjar vänja mig redan nu.

Sex veckor är inte lång tid. Det är verkligen inte det. Och ändå känns det typ avgörande. Som att jag hänger upp mitt liv på den här resan. Sjukt? Eh, ja.
Men det ska bli underbart att fly verkligheten lite. Det är där mitt fokus måste ligga. Och jag måste börja läsa mina turistböcker.

Herregud. På lördag.

tisdag 21 december 2010

Tänk på något roligt och bra

Fick precis information om mina värdfamiljer i Brasilien och det låter väldigt bra!
Med tanke på att jag åker själv är det väldigt kul att den ena familjen har en 28-årig dotter och den andra familjen är två systrar som är 20 och 26 år gamla. De verkar dessutom vara hyfsat duktiga på engelska vilket kan vara skönt även om jag ska lära mig portugisiska.
Nu blev jag lite lugnare överlag. Annars börjar resfebern komma allt mer och jag tänker på saker som kan gå fel. Men det släpper vi!

Det är förjösses julafton på fredag. Jag måste ta tag i det allra sista inför dagen D nu. Typ göra mer julgodis och köpa bingolotter till uppesittarkvällen på torsdag!

söndag 19 december 2010

Tusen frågor utan svar

Jag är inte återhämtad än.
Julbordet blev alkoholrikt. Har en tre timmars minneslucka men av källor gjorde jag inget överjävligt pinsamt mer än att vara fullast och dylikt. Missbrukade kanske min mobiltelefon en smula också, men som sagt, det är helt svart, tre timmar jag aldrig får tillbaka. Men jag verkar ha haft hyfsat kul i alla fall.
Jag var fortfarande bakis i går kväll men vi försökte oss på en utgång i Uppsala då istället. En betydligt nyktrare en. Med massvis med dans så det var skoj.

Men känslan i hela kroppen är tydlig. Jag har missbrukat alkoholen. Man blir så förstörd. Inte bara fysiskt, även mentalt. Inga klara tankar och sjukt jävla negativ. Jag är inte en negativ människa, men ja. Så är det. Jag ger det några dagar.

Och jag fortsätter att hylla Helen Sjöholm och framförallt Björn och Benny som vet hur man skriver texter.

den enda rikedom ja har,
är tusen frågor utan svar

se dig inte om när du går,
ta den lilla njutning du får
lämna inga dörrar på glänt
vill du ha en chans ta den fort,
ångra aldrig något du gjort
lämna inga dörrar på glänt

börja inte tro nån om gott ,
tvivla jämt på löften du fått
lämna inga dörrar på glänt
alla bara spelar sitt spel,
den som följer regler gör fel
lämna inga dörrar på glänt

tala aldrig om vem du e,
bättre ta emot än att ge
lämna inga dörrar på glänt

torsdag 16 december 2010

I believe I can fly

Nu mina vänner.
I kväll väntar årets julbord med Sportbladet.
Förra året var en höjdare, så jag har höga förväntningar.
Jag har en ganska hög budget inplanerad också. Det är lika bra att räkna med att göra av med pengar, då blir man enbart nöjd om det finns några slantar kvar i morgon sen.
Men jag borde verkligen börja göra mig i ordning nu.
Så puss och hej så får ni en rapport i morgon, eller när jag är återhämtad.

tisdag 14 december 2010

Det artar sig

Jag har inte skrivit det här än då jag har velat vänta på att skriva under kontrakt. (Vilket jag inte gjort riktigt än, men ändå.)
Men i går gjorde jag min första utbildningsdag på UNT för att i februari kunna börja jobba där på schema.
Därmed har jag alltså jobb när jag kommer hem från Brasilien och det är ju otroligt skönt.
Och efter gårdagen så vet jag att jag kommer att jobba med trevliga kollegor och att med ett schema där jag börjar 15.30 kommer hinna göra en hel del om dagarna.
Jag bor ju liksom i samma stad som min blivande arbetsplats. Och det är underbart!
Jag hinner umgås med folk och träna innan jobbet. Och när jag slutar 00.00 så är jag hemma senast 00.30 och det är en vettig tid att gå och lägga sig.
Det här blir bra.
Tilläggas bör är att jag ska redigera främst, alltså inte skriva. Men det känns lite skönt med omväxling.

Veckoschemat är annars en väldig blandning av nytta och nöje.
Måndag: Träna, UNT 15.30-00.00
Tisdag: Träna, UNT 15.30-00.00
Onsdag: Åka skidor med Charlotta, köpa gran
Torsdag: Träna, Julbord Sportbladet
Fredag: UNT 15.30-00.00
Lördag: Fira Jennifer som gjort klart sin utbildning 15.00, Utgång med förfest hos Sudi som snart åker till Asien
Söndag: Återhämtning med fjärde advent

måndag 13 december 2010

Terrorism 2

Nu har jag sett tv-klipp från bombdådet.
Och sett katastrof-filmen I am legend.
Nu känner jag mig inte helt trygg längre.
Som det ser ut på bilderna kunde ganska så väldigt många ha dött om det gått som gärningsmannen tänkt.
Men jag tänker fortfarande hålla vid tanken att mannen var ensam och förmodligen också psykiskt sjuk. Jag vill våga åka tunnelbana när jag ska till Stockholm nästa gång.

söndag 12 december 2010

Terrorism

När det kom en TT-flash på jobbet i går om att en bil sprängts i Stockholm tänkte jag först: Jaha, det är väl inte värt en flash. (En flash innebär stor nyhet - på Aftonbladets redaktion går det igång en signal som ett brandlarm så fort en flash kommer.)
Sen visade det sig att en person dött och att en till bil sprängts. Jag tänkte fortfarande att det var något larvigt, någon intern uppgörelse.
Men nu sägs det att det är ett terrordåd.
Jag tror att mannen som gjorde det var smått psykiskt sjuk. Känns tråkigt om detta innebär att främlingsfientligheten blir ännu större i det här landet.
Att han dessutom bara dödade sig själv visar väl också att det inte var helt genomtänkt. Hade man velat göra ett ordentligt terrordåd kunde man väl ha satsat en dag tidigare, när det var Nobelfest. (Ja, jag vet, svårare då det är väldigt mycket högre säkerhetsåtgärder då.) Men som sagt, han hade kunna spränga sig själv på tunnelbanan i rusningstid också. Det är något med det här som inte stämmer.

onsdag 8 december 2010

Låt ingen trampa på dig

Jag fryser, har ont i huvudet och ont i ryggen. Stundtals mår jag även illa. Och jag är trött.
Det är synd om mig. Men jag kan inte bli liggandes i sängen för länge, då får jag mer ont i ryggen.
Dessutom ska jag träffa Malin ganska snart så det är läge att rycka upp sig.

Jag börjar bli ganska trött på vardagslunken även om den är bekväm. Men denna tristess gör att jag allt mer flitigt engagerar mig i löjliga tv-program. Våra bästa år har varit min serie i drygt ett år nu. Och nu är fan Paradise Hotel höjdpunkten på dagen. Speciellt när Jean-Pierre är tillbaka. Jag har tittat på serien hela tiden, men man märker ju hur sjukt mycket mer underhållande det blir med JP. Helt crazy. Och det är nästan mer crazy att jag blir så engagerad, menmen.

Men det är ju lite mindre vardagslunk nu med tanke på juletider. Jag köpte sista julklappen i går, kan bli kompletteringar, men grunden är helt klar i alla fall. I morgon blir det mer julbak och nästa vecka är det julbord med Sportbladet. Kanske ger mig i kast och köper en gran nästa vecka också, så att alla julklappar har någonstans att ta vägen.

måndag 6 december 2010

Break

Hela dagen har tillbringats i sängen.
I mitt huvud går den här dagen under namnet "depressionsmåndag".
Fast utan att vara deprimerad.
Har bara legat i sängen och ätit choklad. Och skrivit ihop en artikel till UNT.
Att jobba sängliggandes skulle kanske inte vara helt fel? Jo, i längden skulle det vara väldigt fel.
Men i dag var det skönt.
I morgon styr vi upp livet igen. I dag var helt enkelt en mindre paus.

Åh, vad tråkigt. Nu har de lyckats plöja igenom alla Projekt Runway-avsnitt på 3:an så de börjar om från början. Orkar man se typ alla avsnitt en gång till?

fredag 3 december 2010

Djupare dopp i grytan

Jag vill inte skriva om vad jag ska göra. Jag vill skriva något bra. Jag vill skriva något som fångar läsaren.
Det känns som att jag glömmer något. Något väldigt viktigt. Jag har börjat drömma om Brasilien och hur jag glömmer att titta på allt som jag vill se där.
Första tecknet på resfeber. Men det jag har kvar att göra är att ta en till Hepatit B-spruta, och köpa en kolera-dryck. Sen ska jag ha storhandling på apoteket, växla pengar och hitta presenter till mina två värdfamiljer. Det borde vara det som är kvar. Men jag glömmer något. Vad? Försäkringspapper! Jag måste fixa försäkringspapper! Det här är ett bra forum att spekulera med sig själv, men ingen underhållande läsning.

Är det okej att ligga till sängs till tidigast 14.00? Jag känner mig som en passiv jävel. Men jag måste vila när jag har chansen, eller hur?
Nu kom jag på vad jag har glömt! JULKALENDERN! Jag måste titta på julkalendern!
Ja, det blev inte mycket vettigt i det här inlägget. Puss på er!

onsdag 1 december 2010

Blottar sig – i direktsändning

Tredje gången på tre dagar som jag försöker påbörja ett blogginlägg. Vi får se om jag lyckas slutfölja det denna gång.

Jag har jobbat lite. I dag har jobbat blandat webb och papper. Första gången på papper där det är en helt annan stress. En trevligare stress. Åtminstone i dag när det är ganska lugnt och när det är massvis med reportrar inne.

Jag är trött. Och jag är fortsatt taggad på julen. Men än finns det massvis med julklappar att ordna. Jag blir därmed lite stressad.

Prick en månad kvar till Brasilien och jag börjar bekymra mig för vissa saker. Men jag ska göra mitt bästa för att inte bekymra mig. Bekymra sig är jobbigt. Alldeles för jobbigt för att jag ska orka bry mig. Fast jag bryr mig, oftast för mycket, om för mycket. Men så är det.

Som ni kanske listat ut har rubriken med ingenting att göra. Jag har precis skrivit en text på Sportbladet.se med den rubriken, men till bloggen ville jag bara ha en kul rubrik. Så enjoy.