Klick!

Ibland klickar man med folk, ibland inte. Jag undrar vad det beror på och vad det är som avgör om man klickar eller inte. Vissa personer klickar man med efter ganska lång tid, andra klickar man med efter tio minuter. Hur går det till?
Kan man gilla en person efter tio minuter, egentligen? Jag tror det. Men är det logiskt? Jo, det är det. Men hur ofta träffar man de där personerna som man klickar med på en gång?
Ibland tror man att man har träffat den där personen. Personen som samtalet bara flyter på med utan att det känns obekvämt för en sekund. Men det är sällan. Väldigt sällan.
Har man träffat den personen ska man inte låta den gå, det är ett som är säkert i alla fall, för de är unika. Dock tror jag att det är så lätt att ta dessa personer för givet. Man inser inte när man träffar dem. Och när man inser det kan det vara för sent.
Fast det som är ännu jobbigare är när man tror att man har hittat den personen men den känner inte samma sak tillbaka. Fast då räknas det inte som att man klickat. Ett klick måste vara ömsesidigt.

Nej, kanske man skulle äta något smarrigt.

Puss!

Klart och tydligt

Okej, nu är hösten tydlig igen. Ingen tjänst på UNT men vi ska fortsätta hålla kontakten inför framtiden. Det känns bra måste jag säga. Nu kan jag plugga, gå på nationer och ta körkort precis som jag planerat. Och ta an mig ett till jobb inom äldrevården.
Idag har jag införskaffat den kurslitteratur jag behöver och det kostade 1455 kronor!! Mycket pengar! Jag fyllde ett och ett halv klippkort, vilket gav mig 100 kronor rabatt i alla fall, men ändå! Fast till nästa termin är det ju bara att sälja dem begagnade så får man tillbaka lite förhoppningsvis.

Snart kommer Fiffi hit! Det var länge sen jag träffade den flickan. Charlotta kommer och gör oss sällskap så småningom. Det är bara Tilda som saknas för att vi ska ha en fulländad högstadiereunion men hon åker till London idag och stannar där ett tag. Vi som dock är kvar ska ikväll inviga kårlegen! Första nationsbesöket liksom! Jag är taggad till tusen.
Kul att upptäcka något nytt i Uppsalas nattliv som är ganska blekt annars. Nu är frågan bara vilken nation man ska dra till. Flera alternativ tillkommer hela tiden. Men just nu är det Norrlands tror jag, men det är ju bara att dra runt till alla för att kolla läget. Billigt, billigt!

En liten sak som är värd att tilläggas. Igår var vi och fikade, jag, Karin, Hanna och Jennifer. Och vi köpte två saker i var. Jag har alltid drömt om att beställa två saker, två stora saker. Igår blev det en linnébulle OCH en cheesecake. Det kändes bra!

Puss!

Ersättningsskyldig?

Jag klarar inte av att bli ersatt. Var på kära Rosendalsgymnasiet igår med Malin och oj vad obehagligt det kändes! På Jo05:s fack stod det numera Jo08. På tisdagsschemat stod det Jo06 överst. Går in i C315 och lyssnar på Tonys och Anders konsthistorieföreläsning och ser en massa 07:or som sitter där och lyssnar intensivt. 07:orna ska alltså göra fanzine nästa termin och det är 06:orna som tar studenten till våren! Det håller inte!!
Känslan när man gick in på skolan var liksom, "jag hör inte hit längre" och ändå ser jag framför mig hur jag går dit varje dag, eller i alla fall någon dag i veckan, bara för att få min dos av Rosendal.
Men det här med ersättning och att bli ersatt. Jag känner exakt samma sak till EP. Om det skulle vara så att jag blir erbjuden en ny tjänst nu på UNT (de borde verkligen höra av sig snart!) så innebär det att de behöver ersätta mig på EP och det vill jag inte. Jag vill vara kvar där också och det känns riktigt pina att det redan finns planer på vad jag ska skriva i vinter. Jag har nämligen inte vågat berätta att jag sökt en ny tjänst. Men jag trodde visserligen inte att jag skulle få någon heller och tills i söndags var jag säker på att jag blivit dissad. Men nu ska de som sagt höra av sig. Men det kommer att bli ett svårt övervägande, mycket svårt. EP-tjänsten passar ju perfekt med mina planer som de är just nu, men UNT kan ge bättre meriter och pengar. Men än vet jag ju inte vad de har att erbjuda så det är som sagt bara att vänta och se.

Puss!

Grissle 2008

Det här inlägget förtjänar egentligen att bli långt och beskrivande om hur helgen i Grisslehamn var men jag orkar inte riktigt skriva jättelångt.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det var otroligt trevligt. Grymt väder. Roligt folk.
Lärdom från helgen: Drick dig inte full på vin! Min första baksmälla, jag tror att jag inte behöver önska mig några fler baksmällor nu. Att min spya dessutom utlöste typ det största bråket (som jag knappt märkte) gör att det helt enkelt aldrig blir 1,5 liter vin på samma kväll igen!
Men man kan inte annat än älska huset och hela konceptet av Grissle med vänner i slutet av sommaren.

Puss!

Två - fundering

När man i väldigt många dagar och kvällar i streck legat på soffan och kramats med en kudde framför diverse dramaserier och romantiska filmer börjar man fundera på om det känns bra eller dåligt.
När man drömt om samma person (som inte ens borde finnas i närheten av ens tankar) i princip varje natt i över en vecka börjar man fundera på vad man ska göra eller inte göra.
Är jag ensam? Är jag stressad? Är jag hopplös? Är jag likgiltig? Är jag nöjd?
När man snittat två strul per fredagkväll (tre veckor i streck) borde det vara något som man saknar/behöver, eller?

När man tänker på sånt här i amerikanska tv-serier, eller saker som kan relateras till sånt här så äter man alltid glass, så därför tänker jag synda med lite glass nu.

Puss!

Ett - uppdatering

Först ett uppdateringsinlägg.
Idag skulle jag ha testat rugby och mest troligt ha åkt på riktigt med stryk. Oj vad jag längtade! Men så ringer the boss och säger att det bör ställas in på grund av regn. Jag som hade laddat för det också, att träna i regn, men tydligen går det inte att fota när det regnar.
Så istället får jag sega till lite hemma och så borde jag gå och hämta hem min cykel. Sen ska det packas! För imorgon drar vi till Grisslehamn. Den årliga sommartrippen. Som jag har sett fram emot den hela sommaren! På lördag ska vi ha kräftskiva, vilket är nytt för i år och som garanterat kommer att bli en succé. Tema Schtek är en plan också. Hohoho. Hur man schteker som tjej är däremot lite klurigare men det går nog att hitta en lösning.

Har ett nytt inlägg i huvudet så den här uppdateringen får vara avklarad nu. Återkommer på söndag eller måndag om hur schtekskivan var.

Puss!

Dilemman

Åh vad surt!
Jag ska ut imorgon. Har inte jättemycket pengar. Lyckas bli uppskriven på listan för att slippa betala inträde. Måste jobba. Hinner därför inte till krogen innan listan slutar gälla. Trögt!
Nu är frågan om jag tycker att det är värt att betala hundra spänn för två timmar på BJ. Får känna in känslan imorgon.

Idag fick jag veta att de vill förlänga mitt kontrakt på EP med ett halvår, alltså till i mars. Det är bra, en säkrad inkomst liksom. Nu är grejen att jag har sökt en annan tjänst som är mer attraktiv men jag vet inte om jag får den. Just nu verkar jag ha blivit dissad men jag har inte givit upp hoppet än. Får nog försöka ringa till dem och kolla lite. Men vad jobbigt det skulle bli om jag fick den tjänsten också, och berätta det för folket på EP, speciellt chefredaktören, jag är lite rädd för honom.
Nu börjar det bli dags att välja nation också och jag vet verkligen inte. Plus att jag måste jaga rätt på lite post som förmodligen har hamnat fel som är viktiga för mina studier den här terminen.

Jag har en plan att i och med den här terminen ska mitt liv bli så himla strukturerat och hälsosamt. Jag tror att jag kommer att lyckas. Idag var den första dagen och jag har ätit havregrynsgröt och macka till frukost, tvättat, tittat på OS, ätit äpple och keso till lunch, tittat på OS igen, promenerat, ätit korv med bröd till middag (kan bli nyttigare iofs) och nu är vi här.
Tanken är att jobb, plugg, motion och kanske ett till jobb ska få plats i mitt liv det kommande halvåret. Plus att jag alltid ska ha städat och ska diska efter varje måltid.
Det är inget som kommer kännas stressat så länge man har struktur vilket jag kommer ha.
Jag ska helt enkelt bli snyggare, smartare, rikare och må bättre. Och ha jävligt kul på vägen!
I like it!

Puss!

Riktigt jävla dålig karma?

Det här inlägget skulle handla om vilken ond människa jag är. Igår när jag tappat bort cykelnyckeln till min nyinköpta cykel var jag stensäker på att någon ville mig något väldigt ont och att jag på något sätt måste ha gjort mig förtjänt av det.
Jag försökte i mitt huvud komma på alla onda saker som jag gjort den här sommaren. Eftersom jag redan blivit av med en cykel, en mobiltelefon och en kamera så måste det vara riktigt illa.
När man tänker på alla dåliga saker som man gör och tänker inser man att man inte är någon ängel direkt.
Jag är glad över att min pappa är på sjukhus för att jag får hans lägenhet och så blir jag trött och irriterad på att ringer ett par gånger om dagen och knappt orkar prata med honom. Det är ju helt förjävligt dåligt av mig!
Jag pratar en del skit om en av mina arbetskamrater och irriterar mig en del på honom fast än han har gjort i princip allt för min "journalistkarriär" så här långt. Illa!
Cykeln som jag köpt är mest troligt stulen.
Jag vill framstå som att jag är värsta världsmedvetna flickan som gör allt för att göra världen bättre, men inte källsorterar jag korrekt och inte skänker jag pengar till bra organisationer och inte startar jag projekt som skulle kunna hjälpa en massa människor. Nej, istället så super man upp minst 1000 spänn på en månad och köper godis och skräp för minst 500 kronor, det skulle kunna betala flera barns skolgångar!
Jag har haft alldeles för mycket flyt i livet och känt mig nöjd med det mesta för länge. Så får det inte vara när så många andra människor lider i olika grader.

Igår började jag fundera på vad som skulle hända härnäst. Kanske att jag skulle bli våldtagen på vägen hem mitt i natten då jag var tvungen att gå eftersom cykelnyckeln saknades. Kanske att jag skulle tappa bort lägenhetsnycklarna också, eller kanske få ett inbrott i lägenheten. Eller varför inte tappa all motivation och ge upp alla mina framtidsplaner eller typ få tampongsjukan och dö.

Men! Idag när jag tog mig till olycksplatsen igen och kammade igenom varje litet grässtrå i typ en kvart så hittade jag nyckeln. Jag skrek faktiskt till av lycka, tur att det inte var någon vid busshållsplatsen. Jag tror att jag hittade den för att jag tänkte innan; "hittar jag den ska jag bli medlem i Amnesty". Så nu är det bara satsa. Måste dock ha en skrivare för att det ska funka så jag får vänta tills jag jobbar nästa gång. Men Amnesty får sig en ny medlem för att jag hittade min nyckel.

Puss!

Tack mormor! And a tribute to the bandit!

Nu är jag hemkommen från Göteborg. Var det redan igår. Jag och Jossis har mysit med shopping, Liseberg, havsbad och hamburgaretallrik x 3. Mycket värd liten semester och på tisdag kommer hon hem!

Idag är det den stora dagen. Dagen då Karin kommer hem efter två veckors tid på Cypern. Hur har jag överlevt egentligen? Det är ett mysterium.
Jag förstår inte hur, var och när det blev så men någonstans började Karin betyda väldigt mycket för mig.
Dock vet jag varför. Karin är en unik person. Hon är den bästa vännen som man kan prata med om allt. Det går alltid att lita på henne! Hon är tjejen som, när hon bestämt sig verkligen vet vad hon vill, och det är häftigt. Hon är söt som socker. Som min mamma sa på studenten; "Hon ser ut som en prinsessa". Hon kan ibland ha sina humörsvängningar och hon stör sig på saker hos mig, men det hör till hennes charm. Hon är en person som jag aldrig vill tappa kontakten med och som jag tänker se till att jag aldrig förlorar som vän.
Och idag kommer hon hem!

Idag har jag övningskört, storhandlat och köpt en cykel. Att spendera pengar kunde jag egentligen inte göra just nu. Enligt mina beräkningar skulle jag gå back ungefär 1000 kronor den här månaden. MEN! Mormor min, väldigt givmild människa, har givit mig just 1000 kronor från ingenstans. Så nu ligger jag plus minus noll, fast det kommer nog mest troligt bli i alla fall 500 kronor back i alla fall. Men det kommer förhoppningsvis en fet lön om lite drygt en vecka, så det är bara att hålla ut. Fast den försvinner snabbt. Hösten har många kommande utgifter.

Nu ska jag titta på mer OS, diska, duscha och sen dra till Knivsta och älskade Malin för att förfesta och sedan blir det nykter utgång! Helt gratis, måste det bli! Tänkte laga riktig mat idag också, tacos, riktigt satsigt för att vara jag ska ni veta!

Puss!

Hello Gbg!

Nu ska jag till Göteborg och hälsa på allas favorit; Happy Baby!
Happy Baby och jag har känt varandra i snart tre år. Hon var en av de första som jag pratade med när jag gick in ett nytt stadie i mitt liv.
Vi har upplevt en del saker tillsammans. En cykelsemester bland annat. Happy Baby är en av de snällaste personer jag har träffat och hon bryr sig så himla mycket om allt och alla. Sötast helt enkelt.
Och nu när sommaren närmar sig sitt slut kommer jag äntligen iväg. Till torsdag stannar jag. Sen kommer hon hem ganska snart efter för att lika snabbt försvinna till ett nytt land. Då följer Julia med också. Och Mia och Sandra drar också utanför Sveriges gränser. Det blir inte många kvar.
Men det spelar inte så stor roll vart vi befinner oss för vi vet att vi alltid har varandra och man kan alltid hälsa på, annars tackar men vår högteknologiska värld och utnyttjar den till fullo.
Och än har de inte försvunnit! En stor, ordentligt stor avskedsfest måste ju styras upp också!
Men nu väntar en timmes buss och fyra timmars tåg, sen är jag där, hos min Happy Baby!
Och på fredag kommer Karin hem!

Puss!

Rosendal the musical

Varför är inte världen med på att livet skulle vara en musikal?
Då skulle till och med de sorgligaste stunderna kännas bra. Och förstå de lyckliga stunderna skulle bli helt exalterande bra!
Jag har ju försökt lite halvtaskigt några gånger i skolan men varför satsade jag inte stenhårt?!
I höst, om ganska kort tid när skolan börjar igen, inte för oss men för alla andra och vi (alla i Jo05 måste haka på) planerar att återigen tälta utanför skolan. Då kanske jag ska komma in på uppropet och få igång alla nya 08:or. Fan! Jo08, hur fel låter inte det?!
Mainsoundtracket i den musikalstunden lär ju lätt bli "Jag ska sakna er så Jo05", bara för att visa för 08:orna att de aldrig någonsin kommer att kunna utkonkurrera oss plus att de även måste veta vilka vi är även fast vi inte är kvar på skolan.
Musikalen inleds med attityd med "Tony (Tommy) tycker om oss (mig)".
Sen måste det bli en låt med lite mer kraft, kanske till och med lite ångest, en powerballad med otrolig känsla liksom. Nu går tanken till "För längre än för alltid" (Svanprinsessan) där det givetvis framgår att vi alltid kommer att ha ett band till Rosendal - vart vi än kommer befinna oss.
Med i den här musikalen ska givetvis ett lite humorstiskt nummer vara med också och då får Hansen och Frederik komma in med sin "Det fanns inga kval - på Rosendal".
Sen tror jag minsann att vi närmar oss upplösningen.
Det är då hela, alla 40 dyker upp, två och två eller tre och tre in till C313 där 08:orna sitter och chitt-chattar. Medan vi kommer in en och en hör man en ukelele hägra i bakgrunden och vi alla visslar när vi går in också. Sist in kommer Boel och Jonas som drar igång sitt. I refränger sjunger vi alla med lite lätt. Sen när vi kommer till delen där låten byggs upp "Nu litar vi på Tony och hans eter" sjunger alla med också. Sen när vi kommer till de sista refrängerna sjunger alla med, Jo05:or, Jo08:or, hela lärarkåren och alla andra som råkar vara i närheten.
"Vi ska sakna er sååååååå Jo05"
Sen för att visa att allt får ett lyckligt slut säger vi alla "Vi ses nästa år med 09:orna" så skrattar vi alla lite lätt.

(Drygt tre timmars youtubande mellan olika klipp gör en inspirerad!)

Puss!

Buffring

Thank you for the music! Och tacka gudarna att Youtube finns.
Det går att vända ett mood väldigt snabbt när man kan söka upp de helt rätta låtarna och klippen bara så där.
Mitt mood var inte på topp idag. (Går kanske att döma av förra inlägget) Vill egentligen beskriva detaljerat varför men det kan jag inte för jag vet inte själv.
Men mitt mood behövde en stor dos av Disney, Helen Sjöholm, Så ska det låta och nu är det nästan lugnt igen. Ska fortsätta knarka lite av alltihop och lägga till lite Chess och Astrid Lindgren förmodligen.
Men åh vad det är härligt när man hittar ett helt otippat klipp. Nu är Svanprinsessan, Mästerdetektiv Basil Mus och Bernard och Bianca mina otippade klipp och jag älskar alla Svanprinsessan-låtar över allt annat.
Åh Robert Gustafsson!!
Även om det konstiga/obehagliga moodet inte försvinner så glömmer man bort det för en stund.

Puss!

- - - - - - - - -

.................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
Fan.

Bara för att

Bara för att jag sitter på jobbet och är inne på min tredje kopp varm choklad och min tredje tekaka från Johanssons bageri.
Bara för att jag numera är förstörd/skadad/beroende och därför skall ta mig till krogen efter jobbet. Tilläggas bör att jag slutar 21.45 och inte är vid krogen förän 23.00 och förmodligen är toktrött, men vad fan!
Bara för att mina kära, helt grymma vänner Nils och Charlotta i denna stund står utanför mitt hus och vill hjälpa mig installera program på datorn och jag är inte hemma!
Bara för att jag de senaste veckorna säkerligen gått upp tre kilo på grund av bakismat och hembesök i Vänge.
Bara för att jag lyssnar på en intervju här på jobbet av en kille från USA som lagt upp en film på youtube som handlar om att shoppa i Enköping.
Bara för att jag har så fyllda sidor att jag nu måste börja prioritera vad som ska med eller inte och det är klurigt!
Bara för att jag nu har bokat tågbiljetter och på måndag tar mig en tripp till Göteborg.
Bara för att jag saknar Karin. (Som töntigt nog inte ens varit borta i en vecka).
Bara för att Sverige förlorade sin öppningsmatch i OS och bara för att Sverige nog inte kan räkna med allt för många bravader alls i Kina.
Bara för att jag nu behöver gå på toaletten och fixa till lite på min kära lilla arbetsplats.

Puss!

Taskigt läge

Idag måste jag berätta att jag gjort min första regelrätta, i princip helt ärliga diss. Jag har tagit upp det med personen i fråga och förklarat hur det ligger till. Så har jag alltid önskat att bli dissad. Inte bara att personen slutar prata med en helt plötsligt.
Känns det bra då? Nej, verkligen inte! När man är van med att själv bli sårad fattar man väldigt sällan att man själv kan vara den som sårar. Jag hatar det, rakt igenom! Jag vill inte få andra att må dåligt! Det är verkligen det sista jag vill.
Även om den här personen egentligen inte haft en så stor roll i mitt liv. Träffade ju pojken i fredags och bestämde mig för att dissa honom i söndags så känns det fortfarande inte bra.
Från och med nu ska jag vara tydlig med mina avsikter så fort jag hookar upp med någon.

Läget just nu är nämligen som så. Jag har precis fyllt 18 och jag är i ett stadie i livet där jag verkligen inte vill behöva anpassa mig efter någon annan. Jag är inte i behov av en pojkvän helt enkelt. Det är inte så att jag säger nej om jag känner att jag hittat the one men jag är inte och letar.

Tänk att man gått och blivit player på äldre dar (i och med 18-årsdagen). Det trodde jag inte om mig själv men nu har jag förståelse för vissa personer som jag träffat i mitt liv. Det är inget fel med att playa runt så länge alla parter är med på det och det inte får en att må dåligt. Fast det här är ju egentligen inte min visa, det vet jag ju. Jag är en person som blir intresserad, dock av dem jag tydligen inte kan få. Men förhoppningsvis lär man sig snart. Eller så gör man det inte och förblir singel resten av livet. Men då är det bara att få det att funka också!
Nu börjar Allsång på Skansen och jag har inget att göra på jobbet, så adjöken!

Puss!

Ny månad

Det är för bövelen augusti nu! Efter nästa vecka slutar min intensiva sommarjobbsperiod. Nu börjar livet! Jag ska ta mig till Göteborg är tanken. Sen ska jag kanske paddla lite kanot med övernattning med Jennifer och de som vill. Sen är det Grisslehamn som gäller. Sen kanske jag ska på Stockholmsderby för första gången i mitt liv. Åh, jag gillar augustimånad! Men som sagt, först en vecka av slit. Kommande vecka jobbar jag alla dagar förutom torsdag. Kanske att jag kan bli ledig på lördag också men mycket jobb blir det i vilket fall.

Jag behöver reda ut en sak nu under kommande vecka också. Jag vet inte riktigt hur än, men det lättaste är nog ignorering. Idag känns det som att det faktiskt kan funka. Efter gårdagen är jag nämligen lite avskräckt. Men det är på torsdag som det kan bli jobbigt igen. Men det är lång tid tills dess så jag hinner nog komma på något.

Jag behöver också fixa Microsoft Word på min dator så jag kan skicka iväg ett väldigt viktigt CV. Nils hjälper mig tack och lov!
Augusti blir som sagt årets månad tror jag!
Återkommer ju med detaljer liksom!

Puss!