När man i väldigt många dagar och kvällar i streck legat på soffan och kramats med en kudde framför diverse dramaserier och romantiska filmer börjar man fundera på om det känns bra eller dåligt.
När man drömt om samma person (som inte ens borde finnas i närheten av ens tankar) i princip varje natt i över en vecka börjar man fundera på vad man ska göra eller inte göra.
Är jag ensam? Är jag stressad? Är jag hopplös? Är jag likgiltig? Är jag nöjd?
När man snittat två strul per fredagkväll (tre veckor i streck) borde det vara något som man saknar/behöver, eller?
När man tänker på sånt här i amerikanska tv-serier, eller saker som kan relateras till sånt här så äter man alltid glass, så därför tänker jag synda med lite glass nu.
Puss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
perfekt inlägg, just so you know :)
Skicka en kommentar