42:a blogginlägget i dag

Nu tänkte jag ge mig på att skriva ett inlägg i min egen blogg. Jävligt ambitiöst måste jag säga.
Jag har nämligen skrivit 41 inlägg i Sportbladets silly season-blogg sedan jag anlände till jobbet för tio timmar sedan.
36 av dessa inlägg kom inom loppet av fem och en halv timme.
Det var sista dagen för fotbollsklubbarna över världen att köpa och sälja fotbollsspelare i dag. Därav hysterin.

Så egentligen har jag inte så mycket att säga. I morgon är det välgörenhetsevent på gång och jag ska vara i insläppet vid Stadshuset i Stockholm, och därefter äta fancy middag.
Återigen väntar en ledighet med mycket aktiviteter helt enkelt.

Nu ska ni få fatta hur poppis Zlatan är

Det är faktiskt helt sjukt hur mycket folk läser om Sveriges enda superstjärna Zlatan Ibrahimovic.
Klickstatistiken på sajten är störd nu.

Jag vet inte om jag får visa vår officiella statistik så jag låter bli. Men vi kan konstatera att det klickar bättre än vissa OS-dagar.
Det bästa vi har haft sedan OS garanterat.
En vanlig söndag är vi nöjda om vi får kring 800 000 klick. Nu är vi uppe på det dubbla och då handlar 15 av våra 20 mest lästa texter om Zlatan.
Jag bara säger det. Så ni får gärna sluta klaga på överproducering av Zlatan-artiklar. Börja med att sluta läsa!

At night

God kväll alla mina små älsklingar!
Nu har vi påbröjat det som skulle vara mitt sista arbetsskift, men icke sa nicke. I dag skrevs kontraktet under. På pappret är jag som sagt kvar på Bladet i ytterligare en månad. Sen blir det ovisst igen.
Jag vill ju resa så fort mitt vikariat är slut här. Men jag vill inte resa bort över julen - julfascist som jag är. Därför skulle jag älska att få förlängt de två månader till som jag kan få, innan Bladet måste låta mig gå eller ge mig fast anställning. (Fast anställning är typ inget alternativ.)
Då kan jag till och med vara ledig hela december, ladda för julen så som jag älskar att göra och sen bege mig till andra breddgrader i januari. Det skulle vara optimalt. Och rent ekonomiskt skulle det vara heaven.

Annars kan jag inte berätta så mycket. Jag vill komma hem härifrån och äta en hemmagjord chokladboll till nattsnacks.

Men ja, nu vill jag avsluta med något spännande, filosofiskt.
Fast jag konstaterar att det börjar bli kallt istället. Alltså, typ, snart vinterkallt. Snart är det på med stora hockeytrunken när man ska till jobbet eller krogen. Så man har har något att lägga alla kläder i. Är det något jag hatar så är det att frysa i onödan. Fast när man ska somna är det mysigt, i lagom dos.

(Man ska inte blogga på kvällstid, det blir bara blaj. God natt!)

The man, the myth

Som Zlatan-fanatiker så måste jag ju göra ett litet utlägg om det som händer just nu.
Folk klagar på att vi skriver så mycket rykten om honom, ändå är det det som ALLA läser, alltid. Intresset är precis lika stort hela tiden, vad vi än skriver på Sportbladet.
Och nu har ju ryktena faktiskt lett någonstans.
Jag tror att han går till Milan - om de kan hosta upp tillräckligt med pengar. Zlatan accepterar inte en biroll. Och den konflikt man misstänkt är ju nu officiell. Zlatan och Barcelonas tränare Pep är inte kompisar. Pep kräver respekt, respekt som Zlatan säkert ger, men Zlatan kräver viss respekt tillbaka, som han kanske inte får, inte i rätt utsträckning i alla fall.
Och när Zlatan är förskjuten till bänken så känns det inte rätt. Okej, han kan bevisa att han förtjänar att spela från start, han kan bli taggad att göra det. Men han accepterar samtidigt inte birollen som sagt. Därför känns Milan som rätt lag. Även om det skulle vara något av ett nedbyte, vilket Zlatan egentligen inte är överförtjust att göra. Zlatan kommer få det här till att han själv väljer att gå, och det gör han, men han väljer att gå för att tränare Pep har valt bort honom först.

Men ja, han kan lika gärna bli kvar i Barcelona, det är ändå Zlatan vi pratar om.

Jag är jävligt medveten

Mina fingrar luktar kräftor.

Det var en trevlig skiva i går. En smula sliten är jag minsann i dag. Men kanske inte så illa som jag befarade.
Nu ligger jag kvar i sängen tills det är dags att tagga till för nästa fest, ikväll kör vi ju Stocken för tusan.
Jag tycker lite om att vara småbakis. Jag tittar på Top Model och känner för att göra chokladbollar, vilket jag kanske gör.
Det tråkiga med att vara bakis är man automatiskt blir lite deppig, alkohol har ju den inverkan på kroppen. Men, som sagt, det ändrar vi på i kväll.

Man utsätter sin kropp för en hel del olika utmaningar i alla dess former. Man borde ge sig själv och sin kropp mer cred än vad man gör. Man borde behandla den bättre och skydda den för alla tänkbara fällor.

Jag borde lägga lite pussel också. Det behöver jag i dag.

Förändringar

Snart drar jag iväg på spinning för tredje dagen på raken - det är strongt! Bra att få en rivstart när det varit på tok för länge sedan jag tränade regelbundet.

Nästa helg ska jag på Oskar Linnros, aka Kihlen. Jag var kär i den grabben i Snook när han var kaxig rappare. Sen var han minst lika cool i Maskinen där han kändes nonchalant. Nu när han går under sitt egna, riktiga namn, känns han plötsligt sympatisk och jag älskar honom ännu mer. Han måste vara den optimala artisten som man liksom aldrig tröttnar på, lyckas hela tiden förnya sig själv.

Ikväll ska vi köra på kräftskiva. Liksom, riktig kräftskiva. Hattar och nubbar och snapsvisor. Det ska bli hysteriskt roligt!

Parentes: Jag borde avvänja mig ordet "liksom", det låter otroligt oseriöst.

Förra rubriken borde ha varit "troschock"

Nu fick vi klarhet för en månad framöver i alla fall. Nytt kontrakt med Sportbladet som gäller hela september ut. Det känns faktiskt väldigt skönt. Skjuta upp den jobbiga arbetslösa verkligheten en månad till i alla fall. Jag kan ju mitt jobb. Jag är helt medveten om att jag inte är bland de bästa, långt ifrån, men jag är verkligen inte dålig. Det känns skönt att veta. För jag var dålig när jag började i december - det är helt stört hur mycket jag har utvecklats under det här året. Jag har blivit en journalist på riktigt och byggt upp självförtroendet, som fortfarande behöver växa.
Min chefredaktör på Enköpings-Posten pratade en gång om min "gryende bitchighet", och jag behöver faktiskt lite mer bitch i mig, ska göra allt av den sista månaden för att ge föda till bitchen.

Sen vill jag ge en uppmaning, ett råd, ett visdomsord till alla människor som kan tänka sig att behöva det.
- Sluta tänk på saker du inte klarar av, tänk på vad du faktiskt klarar av. Du kommer att inse att det är en hel jävla del.
Visdom nummer två:
- Att våga vara svag är bland det starkaste du kan göra.

Laundry

Fyra dagars ledighet inleddes med uppgång klockan 8.00 för att tvätta - i massor. Jag och två fulla Ikea-kassar tog bussen hem till mamma och nu är vi i full gång.
Det här med att tvätta. Jag äger typ 30 par trosor, på så vis behöver jag bara tvätta en gång i månaden. Men blir det så ofta? Tyvärr inte. Det slutar alltid med att man går omkring i nöd-trosorna, de man absolut inte använder annars, antingen de som är smått trasiga, för små, eller fintrosorna (som bara ska användas vid finare tillfällen.) I dag är det de lite för små, gamla trosorna som gäller kan jag avslöja.
Men det är alltid lika skönt att ha avklarat en tvätt. Och egentligen är det ju lite roligt och inte alls jobbigt. Nu tänkte jag till och med passa på att sola under tiden, väldigt avkopplande - göra nytta och slappa samtidigt.

Det var dagens utlägg om tvätt. Jag ska använda dagen till att filosofera och komma fram till något väldigt spännande att skriva om till nästa gång.

Puss!

Nu jävlar tar vi tag i det!

Jag är sämst på att hålla mina blogglöften. När jag tänkte nysatsa beskrev jag, och det står fortfarande i min presentation att jag skulle skriva mer om vad som händer på Aftonbladet.
Så mycket sånt har det kanske inte blivit.
Under sommaren nu har det varit ganska mycket hets eftersom jag många gånger jobbat som ensam reporter om kvällarna.
Ofta inte stressigt tidsmässigt, men den eviga pressen att hitta grejer som folk vill läsa, så att vi får över en miljon klick varje dag, det är stress! Men det är också charmen på jobbet!

Något som är mindre charmigt är framförhållningen. När jag fick mitt vikariat i december ringde de samma vecka som de ville att jag skulle börja. (Ack jag minns känslan när jag stod hemma hos en tant och började gråta)
Nu när kontraktet går ut om 10 dagar, vet jag fortfarande inte om jag får förlängt. (Senaste budet är att jag får veta på måndag, men det lutar åt att jag får jobba september också).
Men det är bara att vänja sig, i den här branschen finns ingen säkerhet, det visste jag när jag gick in i den också.

Annars testade jag en klänning som jag inte använt på två år och den passade som en smäck - därmed utgång på torsdag! Årets första Stocken!
Onsdagen bjuder på kräftskiva dessutom, med hela alltihop, snaps och grejer.
Måndag gör vi en catch up med gamla högstadievänner och tisdagen erbjuder mig lunchplaner med Ulrika. Jag gillar när ledigheten späckas. Men än finns det glapp, så vill ni hänga, hör av er!

Så nu gör vi ett nytt försök att ge liv i bloggen. Vi får se hur länge det håller i sig. Men regelbundna inlägg kan jag lova, jag gillar ju egentligen att blogga.

I keep dancin'

I dag behövde jag verkligen sova ut. Det var skönt att vakna halv elva, jag hade kunnat sova betydligt längre, men då får jag dåligt samvete. Plus att jag ju måste titta på Våra Bästa År.
Nu väntar jag på Malin. Vi ska till Ikea och spana. Horoskopet säger att jag har en bra shoppingdag i dag så vi får se.
Jag shoppade loss lite med Charlotta igår i Sthlm när ett viktigt möte inte blev av. Partymusik i alla affären gör en taggad. Och nu är det partymusik på MTV. Tur att jag och Charlotta ska parta till det på fredag, och att jag och resten av mina kompisar festar till det på lördag. Dubbelutgång - typiskt sommarsyndrom.

I'm just gonna dance all night!