måndag 27 december 2010

We're not gonna live with fear

Sedan julafton har jag vaknat med en klump i magen. (Ja, vi pratar den mytomspunna klumpen).
Det har varit frustrerande.
Detta är min favorittid på året. Och jag tycker inte att jag har belägg för klumpen.
Men sen kommer jag på att jag åker till Brasilien på lördag.
Konstigt med klumpen? Eh, nej.
Jag är livrädd att mitt bankkort ska gå sönder därnere. Eller att jag får ett hål i en tand som gör jätte-jätte-ont. Jag drömmer att jag glömmer alla viktiga saker och jag är rädd att vädret ska stoppa mig redan i Frankfurt.
Jag har saker att göra. Men det tar emot. Jag sover till tolv på dagarna, som tidigast. Det är pinsamt. Så länge ska man inte sova. I Brasilien vill jag gå upp i tid, så det är bäst att jag börjar vänja mig redan nu.

Sex veckor är inte lång tid. Det är verkligen inte det. Och ändå känns det typ avgörande. Som att jag hänger upp mitt liv på den här resan. Sjukt? Eh, ja.
Men det ska bli underbart att fly verkligheten lite. Det är där mitt fokus måste ligga. Och jag måste börja läsa mina turistböcker.

Herregud. På lördag.

3 kommentarer:

U. sa...

Det kommer bli super gumsan !! <3

Pokus sa...

Så där känner alla innan de åker. Tänk på det som att du ska ta det jävligt chill och satsa på att bli lite tjock och lugn. Och sol, therese, sol! Om det suger så kommer du hem om sex veckor och du har du i alla fall en cool erfarenhet och SOOOOL. Skönt och åka bort från allt och göra nåt som ingen kommer få reda på om du inte talar om det. Gör vad du vill och ta det lugnt, säger jag. BECAUSE YOU'RE WORTH IT.

Och om allt suger så kan du alltid skriva till mig om det på facebook så kan vi göra tragiskomiska roliga haiku-dikter om det ;)

elhiin sa...

Du Therese, ett tips med bankomatkortet att ta med åtminstone tre stycken. Så har du ett med dig i handbagaget och ett i väskan och det tredje på något annat klurigt ställe :).
Jag tror du kommer ha världens bästa resa och komma hem ännu starkare än du just nu är.
Lycka till och en riktigt stor kram!