En arbetande kvinna

Jaha, då har nästan en hel vecka passerat sedan jag skrev. Jag har jobbat på UNT, två dagars jobb med tanter i Luthagen, och sen i dag har det blitt UNT igen. I morgon bevakar jag isracing. Något obehaglig historia då en förare omkom under ett lopp i Västerås i går. På lördag blir det tanthäng igen. Sjukt aktiv vecka må jag säga. På söndag måste jag försöka vila då nästa vecka också erbjuder mig ganska mycket jobb. (Mån-tors: UNT, fredag: tanter) Annars då? Ja, annars mår jag väldigt bra. Känner mig tillfreds med tillvaron för tillfället. (Snygg, omedveten ordlek med "till" där.) Ibland är man bara glad liksom. Jag borde hitta fler åsikter och fler saker att reflektera kring för att ge er något läsvärt. Men det kanske kommer. En grej jag kan ta upp är att en av tanterna som jag har hängt med i veckan är djupt kristen, hon är 97 år gammal. Hennes man dog för längesen och hennes dog ifrån henne förra året. Hon vill inte leva längre. Hur kan man fortfarande orka ha en tro när sånt händer? Det fascinerar mig. Jag skulle vilja ha en sån tro. Lite farligt att resonera så och ta emot broschyrer från Livets ord. Men jag tar bara emot broschyrer för att jag vet hur drygt det är att dela ut dem. De hamnar rätt snabbt i pappersinsamlingen sedan ändå. Så att ni inte tror att jag går och blir djupt troende hux flux. Men något tror jag på. Något måste man tro på.