Livet är som en hand

Är det inte fantastiskt hur utvilad man känner sig så fort solen skiner? Jag finner en inre harmoni i och med solsken. (Oj, vilken solpropaganda jag sprider idag.)

Inre harmoni är ett myntat begrepp som många eftersträvar, men som väldigt många har svårt att finna. Samtalsämnet kom faktiskt upp under gårdagens middag och jag fortsätter fundera på det. Varför ska det vara så svårt att hitta balansen?
Som idag, då känner jag att balansen varit bra. Men att få den att bestå är ofta det svåra. Det lilla kan göra mycket skada, samtidigt som det lilla även kan göra underverk.
Jag fick en väldigt bra liknelse igår. Man ska tänka ens välmående i form av en hand, med fem olika faktorer, eller ja, fem olika fingrar. Vi kom fram till att ekonomi, hälsa, familj/vänner var tre av faktorerna i alla fall. Sen var det två viktiga till. Tänk att du mister ett finger eller att någon slår hårt på ditt ena finger med en hammare, det är ju inte helt smart. Och balansen kan ju rubbas en smula.
En hand funkar bäst när alla fem fingrar funkar. Så är det också med livet.
Men utmaningen ligger ju fortfarande i att hitta balansen. Men livet ska vara en utmaning. Och finner man total inre harmoni, finns det ju inget kvar att sträva efter.
Det är en otroligt underbar känsla att känna att det mesta känns ultimat. Men någongång måste man alltid stöta på motgångar. Nya förutsättningar öppnar för nya utmaningar och nya inre harmonier.

Puss!