Utan hälsa (typ det ärliga inlägget - nästan varning för vissa på slutet)

Ohälsosamt. Riktigt jävla ohälsosamt. Det är mitt liv i ett nötskal just nu. På flera olika vis. Jag mår som tur är fortfarande bra, eller ja, allt är relativt. Jag mår förhållandevis bra.
Om vi börjar med det första ohälsosamma så är det alkoholmängden. Det är uppenbart att det inte är hälsosamt. Inte bara alkoholen i sig är ohälsosam utan det som den för med sig också. Fyllekäk och bakismat säger jag bara. Det är faktiskt riktigt, riktigt dåligt.
Något som också är ohälsosamt är att bli av med saker, som min kamera och min telefon. Man blir ju deprimerad.
Spendera pengar är också ohälsosamt. Det har jag gjort alldeles för mycket den här månaden vill jag lova. Och nu behöver jag ju köpa en ny telefon, igen, så mer pengar kommer spenderas.
Jag sover för lite och äter för lite frukt och grönt.
För att gå tillbaka till alkohol. Man gör ganska mycket grejer under alkoholpåverkan som man kanske inte mår så bra av. Nu tror jag som sagt inte på att ångra saker men ångest får man ändå. Igår gjorde jag väl egentligen inget som ger mig ångest. Inte än i alla fall. Men jag gjorde en del saker som kanske leder till pinsamheter i framtiden och som nog även kommer att ge mig någon slags ångest så småningom.
En ohälsosam vana som jag har är också att söka mig till gamla ragg. Ragg som jag haft ganska svårt att lägga bakom mig. När jag väl lagt dem bakom mig så bara dyker de upp igen. Den här sommaren har jag haft två fall utav detta. Det är inte hälsosamt, alls! Det ena fallet, som var det tuffaste att lägga bakom sig vid det första tillfället har dock löst sig ganska fint måste jag säga. Där har det nästan varit mer hälsosamt än ohälsosamt att ha haft ett återfall. Återfallet har fått mig att inse att det inte finns något längre. Dock är jag medveten om att ett återfall med detta ragg kan dyka upp hela tiden.
Det andra fallet är för stunden mer komplicerat. Och jag var väldigt medveten om att det skulle bli det också. Grejen är dessutom den att det egentligen inte behöver vara komplicerat heller, men jag är dålig på det okomplicerade. Det som är mest komplicerat är ju mitt jävla huvud som egentligen bara skulle kunna lägga av med tänkandet så skulle problemet vara löst. Eller så skulle tänkandet kanske få ta över mer, dock vid rätt tillfällen.
Båda återfallen har hur som helst grundats i behov av typ närhet eller bara frustration. Att jag väljer gamla ragg då istället för nya förstår jag inte riktigt men jag tror att det har att göra med att jag inte trivs med att gå och ta första bästa. Givetvis funkar det för stunden men jag blir obekväm eftersom. Att ta någon man redan har en liten bakgrund med gör att det hela känns mindre lösaktigt även om det egentligen inte är det. Det är ju fortfarande bara lustar, kanske vi kan kalla det. Plus att jag fortfarande givetvis gillar mina gamla ragg. (I alla fall de utvalda). Jag kommer nog aldrig att lära mig heller. Det är kört för mig. (Jag är inte bitter)

Puss!