Det finns någon slags klump i min mage nu igen. Trots att det gått en hel helg till utan socker. Och jag diskade nu på morgonen, massor med disk eftersom Fiffi och Charlotta var här igår. I mitt gamla liv hade disken stått i minst tre dagar.
Men var i helvete kom klumpen ifrån? I mitt nya liv finns det inte plats för klumpar. Så nu ska den här klumpen ignoreras.
Det går ju inte att ta hand om en klump eftersom det inte går att komma fram till vart den härstammar ifrån. Men ibland funderar jag faktiskt starkt på att gå till en psykolog eller något. Men det är för dyrt och jag tror inte att det skulle ge så mycket heller. Mina problem är bara fjanterier och det vet jag ju.
Tur att kommande vecka är i stort sett fylld med aktiviteter, det blir lättare då.
Puss!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
jag har också en klump nu:/ ack ack! jag tycker inte om klumpar! men man får försöka ignorera som du säger, känns bra då tills man kommer ihåg att den finns kvar:P men hoppas båda våra klumpar försvinner! för jag gillar inte känslan!!!
Nej men inte ska du IGNORERA klumpen heller?! skrik lite till musik istället, det funkar bar, man får skrika ut sitt...allt men har ändå liksom en godtagbar anledning :P Och jag har faktiskt också funderat på det där med kurator..(när man liksom sitter där asdepp för sjuttiolelfte gången och liksom ändå inte riktigt vet varför) och studenthälsan har sådana sm kostar 150kr/gång. Jag hade ju gärna sett att det var gratis, men vad jag förstår så akn psykologer annars kosta typ 700/gång..och jag tror att man kanske ändå får rätt mycket uträtt på en gång. Eller jag vet inte. Men tänker själv att det kanske i alla fall är värt ett försök. När man har lite bättre ekonomi.. :P
Skicka en kommentar